Vi jobbar för nyanlända kvinnors och deras barns hälsa

Vi fortsätter jobba för nyanlända kvinnors och deras barns hälsa

Som en del av arbetet med nyanlända kvinnor sökte och erhölls verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten hösten 2017 för att ta fram en Metodhandbok. Under 2018-2019 erhölls fortsatta verksamhetsbidrag för projektet ”Främjande och förebyggande arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention hos barn i migration.” För 2020 har ytterligare verksamhetsbidrag erhållits, men efter en kort start så måste vi göra uppehåll på grund av pågående Covid-19 pandemi. På två orter har cirkelträffarna kunnat genomföras men flera orter är på ”g” under hösten. Inbjudna deltagare är rädda för en andra våg av Covid-19 och de skjutningar som skett t ex i Angered.

Varför projektet är angeläget

Migration kan vara förenad med olika traumatiska händelser och sårbarheten är individuell. Stressen brukar inträffa vid olika tidpunkter för barnen och föräldrarna. Rollerna i familjen kan förändras vid möte med den nya kulturen och det bästa för hälsan brukar vara att behålla det positiva från sin egen kultur i hemmet och ta in den nya kulturen i arbets- och samhällslivet. Basbehoven och den somatiska hälsan kommer ofta före det psykiska måendet, samtidigt som de här aspekterna påverkar kvinnors psykiska hälsa och att vara förälder. Generellt är hälsokunskapen lägre hos utrikes födda jämfört med befolkningen i övrigt, speciellt har kvinnor sämre psykisk hälsa. Genom att få hälsofrämjande kunskap och verktyg som är relevant utifrån kvinnornas behov, skapas bättre förutsättningar för en lyckad etablering och relationen till barnen. Kvalitetssäkringen under tidigare projektår visar att kvinnorna känner oro/stress för framtiden men pratar inte om psykisk ohälsa. Många är lågutbildade eller kan varken läsa eller skriva, vilket försvårar pedagogik med nya tekniker. Under cirkelträffarna får deltagarna stöd för att kunna säga nej till sina barn, men önskar få mer detaljer om vad barnen lär sig i skolan och av kamrater, så att barnen inte kan utnyttja sina föräldrars brist på kunskap. Detta kan leda till att mödrarna känner att de tappar föräldrarollen och oroas över anmälan till socialtjänsten.

Hur projektet fortsätter

Projektet med verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten genomför cirkelträffar kring fem teman i år på åtta orter (Göteborg, Halmstad, Hudiksvall, Järfälla, Malmö, Umeå, Uppsala, Visby). Lokala kontaktkvinnor koordinerar samtalsledare (klinisk vårdpersonal, socialsekreterare och polis/advokat) och auktoriserad tolk vid behov och har regelbunden kontakt med projektgruppen. Dessa teman (se nedan) är behovsstyrda genom intervjuer före starten, och som resulterat i en Metodhandbok till kontaktkvinnor och samtalsledare. Förra året har varje cirkelträffomgång om fem veckor utökats till sju, med en introduktion och en avslutande med utvärdering som bl a görs genom Skype av assistent Caroline Oja. Expert, assistent och aktuella kontaktkvinnor från respektive ort finns nedan.

 

  

Fem teman för cirkelträffar

Tema 1 är information om kvinnors rättigheter och skyldigheter och allmänt om mänskliga rättigheter samt information om social hållbarhet och etableringen (polis eller jurist/advokat).

Tema 2 är information om är förändrade familjeroller samt information om barns rättigheter, behov, utveckling och alternativa uppfostringsmetoder istället för aga (socialtjänst).

Tema 3 är information om den kvinnliga kroppen, reproduktiv hälsa och sjukvård (barnmorska).

Tema 4 är fakta om stress och återhämtning, psykisk hälsa och ohälsa för både kvinnor och barn och speciellt information om tecken och symptom, vad man kan göra själv och var man kan söka hjälp (psykolog).

Tema 5 är hälsofrämjande och inkluderar kost, motion och friskvård för att förebygga olika folkhälsosjukdomar inklusive psykisk ohälsa (nutritionist eller fysioterapeut).

Vi har medverkat med seminarium under Almedalsveckan.

 

Publikation i Socialmedicinsk tidskrift

Ekblad S, Baldursdottir S. Kunskaper och verktyg om mänskliga rättigheter och socialtjänst i dialog med nyanlända kvinnor förbättrar psykiska hälsan och relationen till barnen: Erfarenheter från cirkelträffar på fyra orter. Socialmedicinsk tidskrift. Specialnummer kring MR 2019:4:534-544

Ekblad, S. Behovsstyrda cirkelträffar i grupp för nyanlända kvinnor med barn minskar upplevd oro/stress om framtiden. En kvalitetssäkring på fem orter. Temanummer kring flyktingskap och hälsa (gästredaktör: professor Ragnar Westerling) Socialmedicinsk tidskrift 2019:1:85-92

Publikation i Jubileumsboken

Ekblad, S Utrikes födda kvinnor – genus, etnicitet och ohälsa. Från problemorienterat till hälsofrämjande fokus (284-300). I: ingemo Bonnier (red). Kvinnor och hälsa, så mycket bättre! 21 medicinska experter. Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2018.

Publikation i intl tidskrift

Ekblad, S. To increase mental health literacy and human rights among new-coming, low-educated mothers with experience of war: a culturally, tailor-made group health promotion intervention with participatory methodology addressing indirectly the children. Frontiers in Psychiatry, Community case study. ID 476241, 2020:11, article 611, 1-6. www.frontiers.org https://doi.org/10.3389/fpsyt.2020.00611

Deltagande i sakråd

Solvig Ekblad deltog med kort presentation på 4 minuter om projektet på zoom den 10.00-11.30 som sakråd om mäns våld mot kvinnor – inbjudan från jämställhetsminister Åsa Lindhagen till NGOs (1,6 & 2,6 miljonerklubben)