Myten om våra hjärnhalvor
Apropå myter så har forskare återigen avvisat myten om att våra två hjärnhalvor har olika funktioner som att den ena skulle vara logisk och den andra kreativ. Hjärnskanningar visar att många olika områden runtom i hjärnan aktiveras även när vi gör relativt enkla uppgifter.
Numera delas hjärnan in i 52 så kallade Brodmann-områden som används som en karta över hjärnan. Alla dessa områden är viktiga för olika uppgifter men minst lika viktiga är kopplingarna sinsemellan. Forskare har nyligen kartlagt områden i panntrakten bakom örat och i hjärnans översta del vars samarbete är avgörande för intelligensen. Det finns, enligt forskarna, ingenting som tyder på att den ena hjärnhalvan skulle ha flera logiska eller kreativa områden än den andra.
Forskarna har också upptäckts att vi har fler sinnen än de fem klassiska. Hjärnan tar emot sinnesintryck från miljontals receptorer i och på kroppen. Receptorerna är små enheter som registrerar exempelvis smärta, temperatur, klåda eller tryck, viktig information som hjärnan behöver för att kunna ta hand om kroppen. Om man skulle röra vid en het spisplatta registrerar receptorer hettan och skickar blixtsnabbt ut en signal till hjärnan som stimulerar muskelrörelser för att rycka bort handen från hettan.
Ett av de sinnen som hjärnan styr över kallas proprioception, ett samarbete mellan muskelceller, ryggmärgens nervceller och lillhjärnan. Proprioceptionen tillåter oss att göra kontrollerade rörelser med armar och ben även när vi blundar.
Tre råd för att få en skarp hjärna
Rör på dig, rör på dig, rör på dig!
Träning ökar massan av hjärnceller i centrala hjärnan. Du får också utsöndring av ämnen som är viktiga för ditt minne och för att stimulera hjärncellerna till att skapa nya förbindelser mellan cellerna. Träning bromsar hjärnans åldrande, bevara dina kognitiva funktioner och ökar blodgenomströmningen och därmed transporten av syre och näringsämnen till cellerna.
Ät bär och fet fisk
Vad du äter spelar stor roll om du vill stärka din hjärna. Ät frukt, grönsaker, bär och mörk choklad och drick gärna te så att du får i dig flavonoider som förbättrar blodtillförseln i hjärnan och ökar förmågan att skapa nya förbindelser mellan cellerna. Fet fisk och oljor som rapsolja har visat sig gynnsamma. Det finns studier som pekar på att centrala hjärnområden är större hos kvinnor som regelbundet tar omega-3.råd att ge, många av oss sover dåligt utan att kunna göra något åt det.
Ge dig själv ett större fokus
Meditation och yoga har en positiv effekt på uppmärksamhet, reaktionsförmågan och minnet. Vissa effekter är långvariga, men med yoga kan du också ge dig själv en extra boost som du kan utnyttja inför en extra stressig dag om du behöver vara avslappnad och fokuserad för att orka prestera på topp.
Så här skadar du din hjärna
Sömnbrist
Du sover för lite och för dåligt. Det här är ett svårt ämne, många av oss sover inte så bra eller rent ut sagt, uselt. Men försök att hitta vägar till en bättre sömn så att du kan ta tillvara de reparationsprocesser som arbetar medan du sover. Om du lider av sömnbrist en längre tid, kanske i månader eller år kan det leda till varaktiga skador för att skadliga ämnen inte transporteras bort effektivt utan samlas i hjärnans vävnad. Sömn tips hittar du bland våra böcker.
Fel näring
Fett och glukos är de viktigaste ämnena för hjärnan. Fettet bygger upp och underhåller neuronerna och hjärnbarriärerna, och glukosen som bildas när kroppen bryter ned kolhydraterna är det bränsle som mest effektivt passerar barriären. Extrema dieter där du helt utesluter dessa ämnen kan hota din mentala hälsa.
Du undviker att använda ditt minne
Låt bli att leta i mobilen direkt när du tappar bort namn på personer eller platser eller vilka årtal du tänker på eller vad en gata heter – allt det där man så lätt tappar bort i minnet. Träna istället på att verkligen leta i minnet, om du
direkt kollar i mobilen så blir du inte bara sämre på att minnas, du blir också sämre på att lösa andra mentala uppgifter.
Du överbelastar hjärnan
Dåligt humör, depression och stress är riktigt dåligt för hjärnan, så dåligt att det direkt ger negativa förändringar på grund av en förhöjd mängd av hormonet kortisol. Kortisol har en mängd olika funktioner där det i akuta stressituationer – som tex inför en deadline – kan hjälpa dig att prestera bättre både fysiskt och mentalt men i stora doser och under lång tid är höga nivåer av kortisolet skadligt.
Källa: Framgångsguiden