Lina Forss

En kupp i klubbregi!

Av Lina Forss den 2020-11-10 14:10

Egentligen kuppade de nog in mig: Alexandra Charles, Annika Jankell, Monika Ahlberg, Annette Lefterow och Gabriella Svanberg. Jag som brukar maxa mina promenader med poddar, nyheter, böcker, samtal gick plötsligt runt och tittade inåt, kom åt mina chakran eller hur man nu gör (Annika, hjälp!) och log milt. Som förberedelse för en ännu en kommande spännande vecka som jag ska vara med att leda i den makalösa 1,6 & 2,6-miljonerklubbens regi fick jag mejl från Hälsoveckan. Som den förberedelsejunkie jag är klickade jag upp dagens övningar och blev helt såld. Och inatt sov jag 10 timmar och 42 minuter.

Är ni också med?

"Gått runt Djurgården idag med Annika, Annette och Gabriella i öronen. Kramat träd på Annettes inrådan och aldrig velat släppa taget. Prickat i mina huvudpassagerare i Gabriellas kloka Livskompass. Inte haft så bråttom och sjunkit in i ro till Annikas vaggande stämma. Blev så lugn att jag helt glömde bort att åka till affären efter sparris till soppan. Känt mig lycklig, tacksam och lite lite ledsen över hur sällan jag lyssnar på mig själv - trots allt mitt babbel. Tack för att jag får vara med!"

Kram från Lina

Liv i brand

Kommentera

FÖRLÅT❣️ Jag vill ju dansa med er igen💃💃🏻💃🏼💃🏽💃🏿

Av Lina Forss den 2020-11-08 18:17

Avbön

Ärligt har jag deppat över dålig kontakt med er. Utan er är mina ord bara brus i vinden, för vem orkar liksom med en enda till tyckare. Inte jag iaf. En enda synlig läsare, däremot, gör en värld av skillnad för mig. Men jag har inte fått upp några kommentarer här på bloggen, inte haft nåt att svara på. Känt mig  dumt hybrisaktig som ändå fortsätter skriva. Gjort det för att jag älskar Alexandra, avgudar alla som jobbar på klubben, är stormförtjust i att stå mitt ibland er på Woman in Red och dansa till Susan Lanefelts sköna tjut från scenen, i själ och hjärta (speciellt hjärta såklart) brinner för 1,6 & 2,6's engagemang för kvinnohälsan och vet att kvinnliga möten, viskningar och rop framför lägerelden förlänger livet med 20000 %.

Men plötsligt dök det upp, en liten ruta som kanske kanske är dörren till Pandoras box, om jag bara kommer på hur man kikar in där. Såg ut som om det fanns kommentarer som jag inte svarat på! Blir glad och ledsen om vartannat, tacksam och skämmig. Skyndar vidare för att leta upp dem.

Kram från Lina och tack❤️

Kommentera

"Jag ger er här tre önskningar, två världar och en oförglömlig jul"

Av Lina Forss den 2020-11-06 13:27

Sign of the time

Sitter här och biter på mina novemberhimmelsblågrå naglar över slutet på historien/det amerikanska presidentvalet/förestående inbördeskriget mellan alla skjutglada galningar som köpt vapen triggat av en patetiskt orange clown när jag får kärleksbrev:

"Och så är vi då snart där igen. Ljusstakar ska letas fram och halvdana tomtar från svunna tider ska stökas upp (ja, nog är en och annan något kroppsstympade efter viss ”hundincident”). En tid att bäva inför och samtidigt, bara fullkomligt älska. Denna ljuva vintertid.

Lagom till att stöket intar sin plats eller kanske precis just då när det är som allra närmast (läs: kaos hos familjen AB) finns här en utmärkt bok för att fylla på med lyckohormoner, glad förväntan och lusselängtan.

Jag ger er här tre önskningar, två världar och en oförglömlig jul.

Här får läsaren möta mamma Kate som inte bara lämnat reggaestjärnan Rock och just nu befinner sig i en ständig längtan efter den stora kärleken, utan även förtvivlat söker en vettig jultomte till sin dotter Britta. I ett annat hörn av staden sitter Kalle som vid sidan av barnboksförfattandet och letandet efter kärleken behöver hitta ett extraknäck inför jul och startar firman Tomteknäck. När julaftonsmorgon glimmar visar det sig att inte allena julgranskulorna lyser röda då även firmans bästa tomte – som Kate i sitt hörn tror ska förgylla dottern Brittas jul – råkat få mässlingen….

Detta är en bok om kärlek med sällan väntad – men ack så uppskattad – charm. Mitt minspel efterliknar, och jag citerar min väninnas glada 2-åring, ”Musen Piig” (Musse Pigg). För nog får boken mig att fasta i ett stort leende.Författaren har på ett lättsamt och underhållande vis lyckats skapa en perfekt balans mellan julmys, feelgood och romans. Det känns äkta, nära och sprakande.

Den här boken väcker känslan av jul till liv, vägrar släppa taget om läsaren och är en ”villhöver”-bok för varenda romcomälskares julstrumpa.

Kärlek i mån av snö, en läsupplevelse för alla stunder där tiden är knapp, längtan stor och julstöket översvämmande. En härlig julpralin som sprakar ändå fram till jul.

Så skrev Caroline Nilsson för Vängåvans Bok & Papper AB En riktig bokhandel sedan 1840-talet i Sundsvall om min Kärlek i mån av snö och så här skrev jag till henne.

Åhhhhhh, alltså åhhhh, det där var den finaste recensionen jag fått, sitter här och nästan gråter av glädje. Tack Caroline, tusen tack 💫 Jag råkar bo i ungefär precis samma hus som Kate och Britta, har just krattat i tre timmar för att mostrarna ska bli glada och stod en liten stund under den gamla eken tänkte faktiskt på Kärlek i mån av snö. Hoppas nån gjort dig lika jätteglad idag som du mig 👑💫😘

Instagram CAROLINESBOKHYLLA/ CAROLINE 👋🏻

Ska vi skriva ihop? Watch this space!

 

 

Kommentera

Långvarig covid-19, kan vi prata om det?

Av Lina Forss den 2020-10-16 12:35

"Vad som är jobbigt är allas synpunkter,

ungefär som om man har fått en allvarlig könssjukdom",

viskar en hemlig källa. 

"Du har nog sen covid", sa sköterskan i tältet och skickade hem mig. Det var i juli, och enda gången jag hört begreppet nämnas i primärvården. Sent i september, på läkarbesök i annat ärende, frågade läkaren om jag i övrigt var frisk. Nja, det är en definitionsfråga. Förmodligen har jag långvarig covid - hört talas om det? Svaret blev nej, men att han kunde lista ut vad det betyder.

Långvarig covid-19, engelskans long-haul covid har varit ett begrepp i England sedan mars-april. Där forskas mycket, NHS erkänner det som officiell sjukdom. Googlar och hittar till min glädje att även Sverige inlett studier, även om diskussionen varit skral.

Måste vara så många med mig som släpar på denna ohälsa. Bortsett från återkommande symptom: ont i hjärtat, benen, plötslig hosta, huvudvärk, andnöd, febertoppar, plötslig utmattning, sömnsvårigheter osv är den mentala plågan konstant. Är jag sjuk, har jag varit, kan jag fortfarande smitta andra, har jag fått ny smitta osv.

Nja, säger expertisen, det är nog bara immunsystemet som fortsätter i givakt. Eventuellt T-cellsminnet, som kanske kommer ihåg en annan gammal covid-infektion från förr.

Det blir till ett stigma. Alla andra är experter, ingen tror dig, till slut håller du tyst. Testat mig två gånger när jag varit som sjukast, alltid negativt. Sedan debuten i februari, då vi var tre vuxna som blev sjuka på exakt samma klockslag, har ingen smittats av mig. Men så fort jag träffat andra får jag nytt påslag i en halv dag.

Träna regelbundet, nej kära nån! Häromdagen kände jag mig stark, hade simmat mot vågorna här i Spanien sex dar i rad. Men i trappan som jag brukar springa uppför slog det till igen. Benen bar inte, hjärtat gjorde ont, kallsvett, ytlig andhämtning. En halvtimme senare var det borta. Nej, jag gick inte till läkaren, hört svaret så många gånger, gör ett covid-test. Vilade en dag och igår simmade jag igen. Stark, tills nästa gång. Håhåjaja.

Hur mår ni?

https://www.theguardian.com/society/2020/sep/08/60000-may-have-long-covid-for-more-than-three-months-uk-study

Konstnär Cecilia Sikström

Kommentera

Jag finns på Ica Maxi, alltså lever jag!

Av Lina Forss den 2020-10-15 14:26

Kan det verkligen vara sant?

Kvar på gröna ön. Pappa döstädar galleriet efter översvämningen. Nej pappa, inte bokstavligt såklart. Jag vet att du är starkast i världen, det kallas bara så. Du har mig snart 100 % följsam, jag lär mig saker på rätt sätt. Inte ens regnet kommer åt oss. Bara katten och kaninen skapar dålig stämning ibland. Ninen som vilar på kudden intill mig, katten som jamar och leker under min solstol. De gillar inte det där, säger pappa. Katten och kaninen som inte ens bor här. Nähä, säger jag och lägger Ninen nära hjärtat. Knyter en leksak åt katten, låter den sova på min säng. I somras skrev en fåfäng kvinna till mig, eller om det var hennes obetydliga man, att med lite tur kanske jag lyckas med nåt nån dag. Kanske karma, idag har det hänt som jag drömt om sen Vildängel. Min senaste bok, feelgood/julromanen Kärlek i mån av snö finns på Ica Maxi, och jag finns. Hade jag inte glömt skulle boken boken tillägnats Sara Danius, såklart. Skrattar ihjäl mig åt måttet på framgång, livet är en anpassningsbar dans på rosor och grafit. När mamma var som sjukast blev veckouppgiften att köpa Bregott på fredag en lyckans bedrift. Om en enda av mina böcker så berör en läsare är det framgång för mig. Om Ica Maxi betyder mat på bordet för mina ungar är det framgångens högsta vinst. Efter Horace-gate gick jag ur Författarförbundet. I KiMaS dansar råttorna på Svenska Akademins långa blanka mötesbord. Molly & Kate på kansliet läser bara de kvinnliga författare som Horace hatar, och delar frikostigt ut påhittade stipendier ur skattkistan. Böcker skrivna för läsare som vet att diskbänksrealism i feelgoodförpackning är en överlevnadsstrategi. Cirkeln sluts på Ica Maxi. Ett paket Bregott tack.

Kommentera

Julboksläpp🤶🏻📚

Av Lina Forss den 2020-09-22 16:13

Ny julpocket - Kärlek i mån av snö

PS i förskott: Eventuella likheter med mostrarna på bilderna är som det är med, trots att jag lovat att aldrig lägga ut bilder på dem. Inte på MinstaMostern iaf ❤

Skriv om kärlek, det är kul

Särskilt om det är runt jul

Räkna ner från advent till nyårsdan

Regeringskaos och flykt från Svenska Akademien

följetong i världens länder

Sverige på glid som 2018’s julkalender

Britta föddes på Rocks världsturné

OS-mamma Kate var självklart med

Britta tror på jultomten men inte på pappa

Kärnfamiljsdrömmar är svåra att lappa

Kate är rik men inte likvid

Flytten går till B-byn hemmavid

Släng in ett gäng mostrar med hundar,

en dysse morsa och nostalgi

Upptakten till jul är en tripp i melankoli

Kate tar jobb ingen längre vill ha

på kansli till skandalös akademi

som förnekar det Sara sa

beskyddad av en kung som borde vända blad

Kollegan Mad-Molly är Robin Hood och Lady Gaga i ett

En avenger utan tålamod med etikett

Framförallt måste Horace ego tas av daga

Gamla gubbvälden går inte att laga

Resoluta kvinnor tar saken i egna händer

Från övergivet börshus delar de ut påhittade stipendier

Likt dansmöss på bordet i ledamöternas sal

Ger de glatt från kassan som inte är skral

Kalles svåger Fikru har utrikesministerns öra

Vid Godahoppsudden väntar han och maken sitt barn

Skyndar hem till Rosenbad med pigga förslag

För att få Sverige på hjul, lagom till jul

Brorsan Fredrik, pepparkakshusbakdag, låtlista,

#metoo och Micke Persbrandt i perfekt match

Bästisen Stina snövita sanningar, dickpics och Kalles Tomteknäck.

Regnbågsnorm, Benny Andersson som sexsymbol

Molly, Kalles ex som bytt sex

Tinder är inget hinder

När Kalle letar sällskap och heta kinder

Kate vill ligga och dela ansvar året runt

Inte med nån som lovar stort men håller tunt.

I Kärlek i mån av snö får ni se hur det går!

Kommentera

Åt du också jordnötter till frukost ibland mamma?

Av Lina Forss den 2020-08-31 12:25

I sommaren skymning du somnade stilla

Och som den ska skiner solen idag

Ditt fnitter

som fågelkvitter

här i barndomens parker

Mitt ok blev att packa ner dig

i flyttlådor och en rosa hjärtformad ask

men inte ens döden kunde snara in din själ

Att sakna är så ofta, för ofta

att sörja det vi inte fick av de vi älskat

Så mycket att vi glömmer livet

våra döda gick miste om

Min oro hade haft en plats att vila

mina barn en öppen dörr att kalla sin

Du hade gjort en skål av handflatan

för mina tårar att falla i

Men vem hade du varit idag mamma?

Vad hade livet givit dig

som du aldrig fick

Hade du gått med dina syrror runt, runt kanalen

hade ni hållit sams i alla år

Aldrig och alltid

- vad är väl ett gräl, en dispyt, en konflikt

som inte är glömd redan igår

MinstaMostern och Moster Gugge

efter dig är inget stort nog

att komma dem emellan

Bara du klämmer in dig där

Gasen, bromsen och kopplingen

Morbror Jascha i sitt hus

tre stycken kvar av en familj på sex

Vet du mamma, vem jag än besöker

hänger de kvar, dina badrockar med namn på ryggen

Från butiken som inte var ditt kall

men blev din överlevnadsstrategi

Vilket år hade du kunna sälja,

sluppit jobba?

Du var bra på det, galet rolig

men möten med livet var mer din grej

Första Maj, 2:a Maj

människor på din väg

Männen ville vara med dig

Ibland låg det röda rosor vid din dörr

Ofta gula på din grav

Vissa var unga och såg ut som Magnus Uggla

och de gamla blev unga

när du satte glitterögat till

Det har regnat och luktar höst och hallon(blad) i skogen

Vi säger att vi känner våra döda

vet hur de velat ha det

Men hur kan man känna en fortsättning

som aldrig blev av?

Veta något om resten av det liv som aldrig gavs?

Var hade du bott mamma?

Vad hade du gjort?

Hade du byggt balkong?

Hade du tränat mer, hade du tränat mindre?

Hade du, äh jag vet inte ens, hade du börjat sticka?

Nä, du hade inte börjat sticka.

Så mycket vet jag.

Och det jag vet säkert

är att du skulle älskat Ruben, Melker & Hildur

att du hade älskat dem, Felle, Alex & Vire

mer än om de var jag

och JerkaPerkaBrorsan såklart.

Du var ingen skogsmulle som jag e.

Hade du köpt nya skidor?

eller nöjt dig med de gamla,

som jag fortfarande envisas med att åka på?

Förresten är det sällan snö i Stockholm längre

Gärdet är ganska grönt

hela året runt.

Hade du köpt dig ett litet landställe

efter krisen ’92 som du iaf slapp

och ditt älskade Fågelbro blev sålt?

Eric hade nog hjälpt dig i alla dina dar

om du bara fått ha dem kvar.

Jag tror att du hade fortsatt skratta

och gjort mitt liv mera glatt

Inte nödvändigtvis lättare för nån av oss

men roligare nästan jämt

Vi hade ätit söndagsmiddag, det vet jag.

Och gått på krogen, sett på serier, diskuterat böcker.

Sånt som många gör.

Du hade nog tagit en kurs på universitet med mig, tror jag

Och lyssnat på Hildurs genusvetenskapssamtal

Varit stolt över Rubens rakryggade patos

Älskat varenda litet filmklipp från Melkers håll

Du hade varit med oss mamma

I alla dar du skulle fått 🌹🌹🌹

Åsa Wigart 30 augusti 1991

Inom oss är vi alltid tillsammans

Kommentera

Jag minns min frisör och hur hon brukade behandla mig.

Av Lina Forss den 2020-07-08 19:38

Corona-cut

Lina (L): Hej, jag vill beställa tid. 

Doktorn (D): Vi tar inte emot patienter nu i corona-tider. 

L: Jag har covid-testat mig flera gånger men jag är inte sjuk. Eller jag är sjuk. 

Doktorn (D): Har du hosta?

Lina (L): Ja. 

D: Bra, jag skriver ut astmamedicin. Har du tagit det nån gång?

L, veckan efter: Jag blev inte frisk av astmamedicinen. 

D: Gör det ont om du står på huvudet? 

L: Ja, åtminstone i ryggen. 

D: Perfekt, testa antibiotika. 

L: Men närakuten sa att jag har covid i sent stadie, då hjälper väl inte det? 

D: Är det vad de sa? 

L: Nej, för de tar inte emot såna med covid och jag verkade för frisk för att vara sjuk. De rekommenderade mig att söka till er. 

D: Gjorde du det då? 

L: Ja, för några veckor sen. Men ni sa åt mig att gå till dem. Och nu igen. 

D: Det här låter ju inte bra. Hur länge har du varit sjuk egentligen?

L: Sen första gången jag ringde, det borde stå i journalen. 

D: Eh. Borde och borde. Varför var du på närakuten?

L: För att ni sa åt mig. 

D: Tog de covid-prover?

L: Nä, men jag har gjort flera på drive-in, och jag har det inte. 

D: Så vad vill du att jag ska göra åt saken?

L: Kan inte ni testa mig? 

D: Mot vadå ha du tänkt?

L: Såna där sjukdomar man hade före covid. Du vet, halsfluss, vanlig gammal lunginflammation, borelia kanske.

D: Hur skulle det gå till? 

L: Eh. 

D: Har du förresten försökt med  Alltid öppet! Appen ska avlasta oss som inte vill jobba med patienter i Stockholms Läns Landsting.

L: Den har döpts om till Alltid stängt! Gå in där är som att spela Monopol, man hamnar direkt i fängelse utan att passera gå.

D: Vilket är deras fängelse? Hmm, jag som trodde att SLL bedrev sjukvård.

L: 1177. Man måste dit för att boka test, och ska kunna göra det utan nyckelkod. Men väl där måste man tillbaks till Alltid stängt! för nyckelkod. Som alltså inte finns, för allt kraschade när de skrev att sån behövdes.

D: Nåväl. Ta antibiotika. Är du allergisk mot nåt?

L: Gräs, hundar och antibiotika. Helst råttor och Kalles Kaviar om jag får välja. 

D: Har du astmamedicin mot det?

L: Njao, men mot hosta... 

D:  Utmärkt, då tar du den om du blir dålig. Lycka till nu!

Apotekare: OJ, det är en väldigt stor dos antibiotika du har fått. Vad är den emot?

L: Eh, jag vet inte. Inte astma iaf. 

Extra kärlek till all vårdpersonal i frontlinjen. Speciellt nu när strålkastarljuset sveper bort samtidigt som ni fortsätter trolla fram svar ur okända frågor. Folkhälsomyndigheten förväntas redovisa stabila forskningsresultat mitt under pågående projekt och utmattade läkare, sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal lider av uppenbar systemkollaps i ett historisk skede långt ifrån redo att förklaras.

Under tiden gör jag vad jag kan och har klippt mig själv. Clark Kent är förfärad. Oh, well. 

PS. Zana på Headspot, jag kommer tillbaka!

PPS. Nästa gång ska jag skriva om covid-testet som inte var på äldreboendet i Märsta. Tur, för det hade varit en sjukt dum idé till och med för SLL. Eller Malmö som de också skrev.

Kommentera

Låt dem få leva, de är ju så sköna

Av Lina Forss den 2020-06-22 14:24

Max tio minuter tills jag drabbades av total sinnesrörelse. Doften av jasmin som letade sig genom hettan, färgdjupet i mättad grönska, ljudet av rofyllt fågelkvitter när den värsta parningsivern lagt sig, glädjeruset över rådjursmammorna modiga återvändande till tomten med sina veckogamla kid, lugnet i den flerhundraåriga ekens skugga, smakminnet av riktigt kall hemkokt svartvinbärssaft. Förnimmelser av allt det som en gång varit, de kära söta som en gång gått och stått och levt på den mest älskade platsen. En kvart hade jag fått på mig att bestämma om jag var vuxen nog att våga hyra mormor och morfars gamla hus.

Svimfärdig vände jag åter till skärgårdskommunen för att andas ut på branta klippor ner till svalkan i salta bad, med blicken fäst över vida horisonter och tanken på vilan i vilda skogar. Skulle det funka? Jag räknade på fingrarna tills de tog slut, och övergick till beprövad erfarenhet i form av ordstäv (tredje gången gillt), vidskepelse (tredje gången gillt och vem är jag att utmana ödet), begränsad impulskontroll (vilken handbok som helst i ADHD) lust (till förändring) och längtan (efter familjens historia). Ringde ungarna som med sedvanlig expertis lyckats pricka in regnsäsongen i Östafrika, klickade bort samtalet när frågorna blev för svåra, ringde moster och tackade ja. Måndag efter midsommar, 27 juni 2016.

Flytt i slutet av augusti, när naturen stillat sig en aning. Men rörelsen förblev och fast det låter stört knäppt hade jag svårt att vänja mig vid den vackert tillrättalagda och välklippta naturen. Van vid ensamma vandringar i otuktad skog, upp och ner över stock och sten fick den plötsligt plana parkmarken mig att tappa balans. Till den här våren, som bjudit så mycket förändring. Man ur huse, ett med naturen och allemansrätt har fått oss alla att söka nya stigar här på Djurgården. Fyra år senare vilar en särdeles frid över sommargrönskan som inte beror på att det som vanligt blivit tyst när folk lämnat stan. Tvärtom. Hemester fyller kanalen med båtar, picknick både här och plötsligt där, och där, och där enligt nya vanan social distans. Inställda evenemang och restriktioner sporrar fantasin till spontanfester och dansmusik som färdas över land och hav i natten. Och sist med inte minst, skralt i kassan hos Stockholms Stad och Djurgårdsförvaltningen (nja, budgetbeting för riktigt tomma är nog inte kungens skattkista ännu) har lett till Änglamarkstankar hos förvaltningen. Ingen strid alltså som jag trodde mellan Stat och Kapital om vem som skulle bekosta årets blomlådor på Lilla Sjötullsbron, fick min rådiga kompis till svar. Bara omprioriteringar av resurser.

Så längs kanalbanken växer gräsen höga (so what, ta ett extra allergipiller), på Gärdet häckar lärkor i sina rutor och ingen är lyckligare än jag. Men något ordnat har åren på Djurgården trots allt tuktat mig till: blomlådor ska prunka. Annars är det ingen mening. Ska vi plantera ihop?

”Vildrosor och blåsippor och lindblommor och kamomill. Låt dem få leva, de är ju så sköna”.

Så här skrev bok_ann 🙏på Goodreads om min Kärlek i mån av snö som utspelar sig ungefär precis exakt på Djurgården där jag bor 💖

⭐️Vad passar bättre den här tiden på året än en romantisk julkomedi. Författaren Lina Forss bjuder på både kärlek, komplicerade familjeförhållanden, verklighetsbaserade händelser och så lite Tomteknäck. @lina_forss skriver på ett humoristiskt sätt vilket lockar till många skratt, men de verklighetsbaserade händelserna har en allvarligare underton och det ger en fin balans i berättelsen.

Att varje kapitel har ett eget datum gör berättelsen mer levande och det blir mysigare ju närmare jul man kommer.

⭐️Att få lära känna Kate, hennes dotter Britta, mamma Dollan och hennes smått galna mostrar är en upplevelse. Här kan allt hända och det där med privatliv tycks inte existera.

Efter sin separation tycker Kate att hon har det bäst utan en man, vilket inte resten av familjen håller med om.

Plötsligt korsas Kates vägar av barnboksförfattaren Kalle, men vågar hon verkligen tro på kärleken och tomten...

"Kärlek i mån av snö" får av mig 4/5🌟

⭐️Tack snälla @lbforlag och @lina_forss för det fina recensionsexemplaret som gav julkänsla!🙏🏻♥️

Kommentera

En helt osannolik sannsaga - vill du också skriva en?

Av Lina Forss den 2020-06-08 17:06

9 november 2016

Den oväntade snöstormens vita täcke förlamade sakernas tillstånd. I staden ekade tystnaden mellan snöklädda träd, varav vissa inte ens hunnit fälla blad och klä om till vinterskrud. Medan fotgängare vandrade hemåt i hala gators mitt satt plogbilar lika fast i drivorna de sökt undanröja som fordonen till vars undsättning de varit på väg. Samtidigt spred sig den goda viljan. Matvaruhandlare pulsade iväg till motorvägarna för att bjuda kaffe och bulla, andra delade hoppfull ut tröst och varma filtar till de som sedan långa timmar satt fångade i kalla bilar. De som fick kissa på sig, eller i flaskor eftersom nöden inte lyder någon lag. Omfamnade av gemenskap tog människorna sig genom natten, vissa lyckades till och med skratta med andra i samma båt. Och till gryningen började maskineriets kuggar råda ordning i kaos. Lyckosamma pendlare plockade upp liftare vid bortsnöade busshållplatser och gemensamma krafter fick fram elever och personal till sina skolor. 

Ändå lyckades novembermorgonens svaga solstrålar inte skingra omvärldens töcken. I en förenad nation av stater, långt borta och ändå alldeles nära hade den första kvinna ämnad att vigas till president förlorat till förmån för en egentligen ofrivillig clown. Om än oälskad besatt den vita kvinnan de facto både politiskt kapital och flest röster. Trots det vann den gamle skrävlande gårdfarihandlaren flest elektorat. Nåväl, sådan är demokratin även om segraren själv förblir dåligt inläst på dess uppkomst och mekanismer. I solariebränna, orange over-comb och  pingvinkropp med slagsida förtjänar hans utseende att nämnas. Personangrepp, påhopp, misogynism, rasism och allmän diskriminering är de retoriskt laddade redskap som grävt mannens värdegrund, i den mån någon sådan ens går att hänvisa till. (Brasklapp) Okunskap, bildningsförakt, dyssig empatiförmåga, narcissistisk personlighetsstörning med grandiosa vanföreställningar - hönan kan inte längre skiljas från ägget. För det är sant att makt korrumperar och den diagnos redan valkampanjen viskade om har sedan dess vuxit exponentiellt. Mannen är bortom räddning och har äntligen satt spaden till sin egen grav. 

Men det är en sorglig historia som visat vägen. Den där novembermorgonen stod folk med öppna munnar och trodde inte sina ögon. Sen gick allt rysligt fort. Trots pussygrabbing, hela havet stormar med personalen i det vita huset, diplomatisk destruktion, Twittermissbruk, människoförakt, trigger-happiness, vitmakt-sympatier, världsrekord i lögn och historieförvanskning gick börsen upp och skatterna ner för de som bara får mer och mer. Det republikanska etablissemanget lärde sig att se mellan fingrarna med presidentens metoder, trots att han gått till val på att röra om i den gryta de glatt lät honom bevara. Så kom Mueller-affären, trollfabriksförnekandet, Best Friends For Ever-kampanjer med världens värsta diktatorer, försvaret av charmtroll som Kronprins MBS (förmodligen för att Slump-Trump inte vet skillnad på samtyckes-BDSM och systematisk kränkning av mänskliga rättigheter), Presidenten-gör-vågen för Charlottesville-mördarna, blir bästa kompis  med Galningen Giulianis gulliga grabbar DunderKarlsson & Blom Parnas & Fruman, misstänks ha beställt mordet på Pedopolaren Jeffrey Epstein, har imperfekta telefonsamtal, skäller som en skadeskjuten bandhund, förnekar att han använder brunkräm och en massa annan smörja. 

Men så riksrätt!!! På välförtjänt höga hästar red hon in, Queen Nancy af USA’s Representanthus och ställde den ofullständiga presidenten inför rätta. Skulle äntligen den oupptänkliga men tyvärr högst verkliga såpan se rättvisa? Men nä, nä, nä - ni kan ju redan detaljerna i den berättelse som ständigt svängt mellan fars och parodi, till lika sorglig som plötslig tragedi. Mot alla odds, bättre vetande, kärlek till din nästa och en hel lång radda goda budord för den som behöver sådana som råd i ryggen verkade ondskan segra. Trumps vrede och pengarnas värde var för höga insatser för Senaten att rösta emot. Inte någonsin i USA’s historia har någon president så framgångsrikt OCH på Twitter utnämnt sig själv till president ”4EVA”.

Men Andra chansen då, får man inte en sådan? Självklart så, men nu snackar vi tunga artilleriet. Entré Covid-19. Förfärligt ond och oförutsägbar död, skräck, stängda gränser, ekonomisk kollaps, enorm arbetslöshet, utanförskap, psykisk ohälsa, stormaktspolitik, småkallt krig, hopplös ensamhet, stängda skolor och inte minst grusade semesterplaner - av gammaltestamentliga proportioner (fast kanske inte det där med studenternas charter till Cypern). Mitt i allt smög sig omtanke, hjälpsamhet, gemenskap, lugn, samarbete, förståelse och känslan för hur underbart det är att förspilla tid sig på. Ändå förnekade Trump & hans ljugande gäng allvaret. Förmodligen är det därför han vägrar munskydd, för att kunna fortsätta spy ur sig eviga osanningar utan att spotta sig själv i ansiktet. För alltså hur, hur bara hur kan en dåre som promotar klorin som botemedel och måste vara Joe Exotics brorsa fortsätta vara populär? Förlåt en elitistisk fråga, men vad är det för fel på folk?

I början av mitt författande utlovade jag högfärdigt att aldrig saluföra lyckliga slut - bara för sakens skull. Ni skulle ha sett minerna på de älskade agenterna runt Grand Agencys sammanträdesbord. Lyckliga slut säljer sa de pedagogiskt och mina böcker behövde en spark i rätt riktning. Dramaturgi+humor+välskrivet+hopp+lycka är inte alls så trist som det låter. Om så inte förr har Corona-pandemin fått mig att fatta. Första månaden av självpåtagen karantän räddade den högst inofficiella kulturklubben Culture o’holics oanständiga, fnissigt fåniga och fåfängt finurliga filmklipp mig från att komplett drunkna i mörkret av covid-statistik, under jakten på NÅT. Jag läser för att fatta vad som händer, jag skriver i försök att få ordning på det som sker. Betraktelsen av  den historiska våren 2020 är långt ifrån presentabel, det tar många år av bearbetning för att inta nya perspektiv. Däremot är jag helt helvetiskt hänförd över att president Trump nog äntligen faller. Varken filmmakarna Johan Renck, Spike Lee, Pamela Adlon, Greta Gerwig eller ens Quentin Tarantino hade fått till dramaturgin. 

I den dramatiska tredje eller femte akten (beroende på vilken manus-guru man tillber) löser sig rubbet och allt blir som det ska - det vill säga, i sagornas perfekta värld. Verkligheten däremot, är grym, ofrånkomlig och långt ifrån tillrättalagd. Inga skyddslappar kan styra fokus till enbart Trumps uppgång och fall, för sanningen är det brutala mord på George Floyd som leder dit. Inga lögner kan längre rädda den man som trots sin retoriska rekordlista helt saknar ord som självinsikt, mentaliseringsförmåga och blygsamhet. Men det som för evigheters evighet diskvalificerar Trump från att ens omnämnas i historieböckerna är oförmågan till humanism, solidaritet och empati. 

In i det sista blir upploppet komplicerat, trots de mänskliga rättigheternas sju diskrimineringsgrunder. Omvalssugna senatorer och guvernörer kan inte annat än fördöma den regelvidriga presidentens fortlöpande brott mot alla anständighetens regler. Samtidigt måste de manövrera under radarn för den maktfullkomliga galningens vrede för att få tillbaka ordning i kaos. Men världen står upp och vettiga ledare säger ifrån. Alltmer desperat kommer Trump fara ut till dess han tvingas se sig slagen. Det kommer bli en tuff sommar, höst och vinter till dess en förhoppningsvis välförtjänt president äntligen tillträder i januari nästa år. USA har inte färdats genom 400 blodiga år för att en komplett dåre och hans klan ska sitta kvar på tronen. 

Vore det inte en så fruktansvärd berättelse skulle den ta priset i alla kategorier. 

Vill du också börja skriva? 

Bli inspirerad och skriv din bok hos Picapen! 

Picapen är en digital plattform och app där man enkelt skapar och arkiverar böcker. Texterna konverteras automatiskt till digitala böcker, för tryck och till ePub för publicering. Innehållsförteckning och layout skapas automatiskt. 

Ha roligt när du skriver och bjud in upp till 5 medförfattare per bok. Vill du ha hjälp med ditt bokprojekt eller korrekturläsning kan man beställa personlig skrivhjälp av duktiga lektörer hos Picapen. Skriv dagbok, memoarer, kokböcker eller varför inte påbörja en roman? Allt man skriver är helt privat. 

Picapen vill gärna erbjuda alla i 1,6  och 2,6 miljonerklubben 6 mån gratis Picapen Premium. För att ta del av erbjudandet registrera konto på gratislänken  https://picapen.com/register?register_token=1-6miljonerklubben eller registrera konto på www.picapen.com. Välj 6 månader Premium och aktiv i kupongen: 16MILJONERKLUBBEN på betalningssidan. Vid frågor och feedback maila gärna josefine@picapen.com 

Kul va?

Kärlek, sol och fred från Lina

Gatupratare i London efter valet av Trump. 

Kommentera

Visa 10 äldre blogginlägg »

Lina Forss

Lina Forss
Namn: Lina Forss
Gör: Författare
Intresse: Förstå
Hjärtefråga: Vad, vem, var, när, varför - men framförallt hur gör vi nu då?
Tänk om 2020 helt bakvänt ge oss chansen att göra om och göra rätt. Då är det nu det gäller!


Fotograf: Orlando G. Boström

Bloggarkivet

Blogg: Alexandra Charles

Alexandra Charles

Hälsa, kultur och digital gemenskap: Kära medlemmar Hösten kan vara härlig med hög klar luft, sol och vackra färger... Tänk så underbart när en av våra ambassdörer berättade att hon följt sin kollegas rekommendation, krama... Läs mer »

Blogg: Lina Forss

Lina Forss

En kupp i klubbregi!: Egentligen kuppade de nog in mig: Alexandra Charles, Annika Jankell, Monika Ahlberg, Annette Lefterow och Gabriella Svanberg. Jag som brukar maxa mina promenader med poddar, nyheter, böcker, samtal... Läs mer »

Julklappstips

Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa

Ge en annorlunda gåva i år - stöd forskningen på kvinnohälsa!
Skänk en gåva på:
www.kvinnorochhalsa.com