Immunförsvaret arbetar bäst under attack

Vi har hört mycket om immunförsvaret under våren, långt mera än vad vi alls önskat. Men vad är immunförsvaret? Hur fungerar det? Hur kan man ta hand om det? Kan vi stärka immunförsvaret?

Av Ingemo Bonnier

Allt som oftast dyker det upp råd om vad vi ska äta och göra för att hålla immunförsvaret i bästa skick. Men det finns faktiskt bara två säkra sätt att aktivera immunförsvaret: att genomlida sjukdom eller att vaccinera sig, säger Agnes Wold, överläkare och professor i bakteriologi och immunologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Vi kan inte stärka immunförsvaret genom positivt tänkande eller vitaminer, säger hon. Immunförsvaret arbetar nämligen bäst under attack.

Om immunförsvaret var beroende av att vi ska vara utvilade, glada och äta perfekt mat hade vi dött ut för längesedan, säger Agnes Wold, och påpekar att vårt immunförsvar har utvecklats under miljoner år och klarar av att bekämpa bakterier och virus helt utan vår inblandning. Fast man kan möjligen lura igång immunförsvaret, menar hon. Det kan vara bra att försöka få i sig mer bakterier, till exempel i form av probiotika. Immunförsvaret anser nämligen bakterierna vara fiender och går till anfall. Däremot finns det ingenting som tyder på att kosttillskott och vitaminpiller hjälper immunförsvaret.

Många vanliga påståenden om kroppens försvar fungerar bygger på rena missuppfattningar. Vi uppmanas äta mer C-vitamin, gurkmeja och vitlök eftersom det ska stärka immunförsvaret och skydda oss mot virus. Även sömn och positivt tänkande påstås stärka skyddet, positiva tankar ska nämligen blockera virus från att ta sig in i cellerna. Men så enkelt är det förstås inte.

Vår kropp är nämligen så finurligt utformad att den bekämpar inkräktande virus och bakterier framför allt när vi inte är välnärda, utsövda och lyckliga. Det jobbar i regel som bäst när det verkligen behövs, det vill säga när det är under

attack. Sömnforskarna menar dock att det finns mycket stöd för sömnens inverkan på immunsystemet.

- Sömnen kan träna immunförsvaret i att känna igen virus och bakterier, säger sömnforskaren och professorn Jonathan Cedernaes. Ingen kan sova sig fri från smittorisk men det är faktiskt så att immuncellerna tränas i att känna igen virus och bakterier när vi sover. När vi sover aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas. Sömnbrist påverkar immunförsvaret negativt och du blir lättare sjuk. Sömnen har inverkan på immunsystemet eftersom det kroppen stött på under dagen skapar ett ideologiskt minne. Visst är c-vitaminfrukten bra, säger han, men vill du göra något kraftfullt för immunsystemet så bädda för att sova bra.

En kanske tuff läxa, men ändå en insikt i hur viktigt att äta vettigt, ge kroppen näring, sova så gott som det går och inte minst motionera. Kroppen måste få rörelse av många goda skäl, liksom bra näring som gör kroppen stark och motståndskraftig för att underlätta för immunförsvaret. Så att fortsätta tvätta händerna och låt bli att peta i näsan är goda vanor att behålla även efter corona- epidemin.

Hela kroppen påverkas av åldrandet, att åldras är inte bara rynkor

Redan vid ca 55 års ålder tappar vårt immunförsvar en del av sin spänst och risken för lunginflammation ökar redan då. Nästa tapp kommer i 75-års åldern, då ser vi att immunförsvaret bli ännu mindre effektivt. Särskilt tar lungorna stryk eftersom den äldre människan har nedsatt lungkapacitet som har med åldersförändringar att göra. Lungorna förändras precis som resten av kroppens organ i samband med åldrandet - sen kan man vara hur vältränad som helst, men lungans spänst är inte densamma längre. Åldrandet handlar om mer än rynkor.

När det gäller lunginflammation orsakad av pneumokocker kan man behandla med någon form av antibiotika. Ibland räcker vårt immunförsvar till och gör sitt jobb. Immunförsvaret kan sägas vara kroppens eget antibiotika. Inom vården är man med all rätt försiktig med antibiotika, bakterierna kan bli resistenta och vissa antibiotika slår ut både onda och goda tarmbakterier. Mot den pneumokock relaterade lunginflammationen kan man vaccinera sig – ett gott råd eftersom både barn och vuxna kan vara bärare av pneumokockbakterier i näsa och svalg utan att ha symptom – men kan smitta andra. Och är man då äldre tar lungorna lätt stryk och lunginflammationen kan blir förödande.

 

Fakta om immunförsvaret:

Kroppen skyddar sig på många sätt

Kroppen skyddar sig på flera sätt mot skadliga och främmande ämnen. Man kan dela in kroppens försvar i det yttre försvaret och det inre försvaret.

Det yttre försvaret

Det yttre försvaret består bland annat av huden och slemhinnorna och hindrar bakterier och virus från att tränga in i kroppen.

· Huden är ett skyddande lager som hindrar ämnen från att komma in i kroppen.

· Tårarna och saliven innehåller ämnen som dödar bakterier. · Magsaftens saltsyra dödar många bakterier som du kan få i dig när du äter.

· Näshålans väggar är täckta av slemhinna med små hår som fångar upp partiklar ur luften du andas in. · Luftstrupens och luftrörens slemhinnor har så kallade flimmerhår som transporterar bort slem och små partiklar.

Det inre försvaret

Bakterier, virus och andra främmande ämnen kan komma in i kroppen trots att vårt yttre försvar. De tas om hand av det inre försvaret, det som också kallas immunförsvaret. Immunförsvaret är ständigt aktivt i våra kroppar. Det lagar skador och tar hand om restprodukter, avfall som kroppen inte behöver. Immunförsvaret städar också upp i vävnader.

En vävnad är en samling celler, till exempel muskelvävnad eller fettvävnad. Immunförsvaret består av följande delar:

· Vita blodkroppar. De är kroppens specialiserade försvarsceller och bildas i benmärgen.

· Andra typer av celler. Till exempel så kallade epitelceller i lungor, tarmar och andra vävnader. De kan reagera på en virusinfektion genom att signalera fara och kalla på hjälp.

· Blodet. Det transporterar vita blodkroppar.

· Lymfan. Det en vätska som finns i lymfkärlen och som transporterar vita blodkroppar.

· Lymfkörtlarna. De ingår i lymfsystemet och innehåller många vita blodkroppar.

· Mjälten. Det är ett organ som innehåller många vita blodkroppar.

· Thymus. Här mognar en särskild sorts vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. Thymus kallas också brässen.

 

Immunförsvaret känner igen vilka celler som är främmande. På alla cellers yta finns vissa ämnen som immunförsvaret kan känna igen. Dessa ämnen kallas antigener. Antigenerna visar om en cell hör till kroppen eller om den är främmande. De vita blodkropparna kan känna igen vilka celler som ska bekämpas och vilka som ska lämnas ifred.

De celler som ingår i immunförsvaret angriper främmande ämnen på olika sätt. Det kallas att det finns olika typer av immunreaktioner.

Det här är exempel på olika immunreaktioner:

· Försvar med hjälp av inflammation.

· Försvar med hjälp av antikroppar.

· Försvar med hjälp av mördarceller.

· Försvar med hjälp av storätande celler.

Inflammation är en av kroppens reaktioner på skador eller angrepp.

· Du får en infektion, till exempel influensa eller en lindrigare förkylning.

· Du får en skada i en muskel på grund av överbelastning.

· Du får en skada på huden, till exempel en sticka i fingret.

Var består bland annat av vita blodkroppar

Ibland bildas det var i ett infekterat sår. Det gulvita varet som bildas består av döda vita blodkroppar, döda bakterier och död nedbruten vävnad. Varbildningen är en del av försvaret och läkningen.

Antikroppar kan göra dig immun mot vissa sjukdomar

Första gången kroppen utsätts för ett särskilt ämne tar det ett tag innan det har hunnit bildas tillräckligt med antikroppar. Vid en ny attack av inkräktare av samma typ går det snabbare då några av cellerna som aktiverades första gången omvandlas till så kallade minnesceller.

Källa:1177

Blogg: Lina Forss

Lina Forss

Låt dem få leva, de är ju så sköna: Max tio minuter tills jag drabbades av total sinnesrörelse. Doften av jasmin som letade sig genom hettan, färgdjupet i mättad grönska, ljudet av rofyllt fågelkvitter när den värsta... Läs mer »

Donera gärna!

PG: 90 01 52-0, BG: 900-1520, Swish: 123 900 1520